Till Toppen
Post with Featured Image

Medling i vårdnadsmål - advokatbyrå Juristdomänen

Före 2006 var medling i vårdnadsmål endast möjligt i tvister som gällde verkställighet. År 2002 tillsattes en vårdnadskommitté som ansåg att samförståndslösningar borde eftersträvas i en större utsträckning och att medlingsinsatser borde tas in i ett tidigare skede av processen. Den 1 juli 2006 infördes 6 kap. 18 a § föräldrabalken och genom denna lagändring blev det möjligt att förordna en medlare i vårdnadsmål.

Det finns tre olika förfaranden som används för att försöka nå en samförståndslösning i vårdnadstvister. Det är domarens skyldighet att försöka verka för en lösning, socialtjänsten kan hålla samarbetssamtal och det finns en möjlighet att förordna en medlare.

Alla överenskommelser som gäller vårdnad om barn måste vara förenliga med barnets bästa och kan inte alltid godtas. Normalt sätt främjar det ändå barnet att den konflikt som förekommer mellan föräldrarna får en så hållbar lösning som möjligt. Samförståndslösningar är inte alltid möjliga att uppnå och ska inte heller eftersträvas till varje pris. Det är t.ex. inte lämpligt att verka för en samförståndslösning i fall där det förekommit våld inom familjen.

En medlare kan i allmänhet gå mycket längre i sina försök att nå en samförståndslösning än en domare. En medlare kan fritt välja hur medlingen ska läggas upp. Riktlinjer kan också diskuteras med domaren.

Medlare kan utses när som helst under domstolsprocessens gång. Ibland förordnas medlare tidigare under processen men det vanliga är att medlare ses som en sista möjlighet till en samförståndslösning. Samarbetssamtal och domarens egna försök har alltid företräde.

Vilken medlare som förordnas verkar bero väldigt mycket på parterna själva, deras ombud och på domaren. I dagsläget ställs det inga formella krav på vem som kan förordnas som medlare. Domstolen bestämmer vem som är lämplig i det enskilda fallet. Medlare brukar vara advokater eller jurister, socionomer eller terapeuter.

Rätten bestämmer om medling ska förordnas och medling kan bli aktuellt även om föräldrarna inte samtycker. Beslutet om att förordna medling kan inte heller överklagas. I de flesta fall förordnas ändå inte medling ifall inte föräldrarna samtycker. Parterna måste vara motiverade och samarbetsvilliga för att medlingen ska leda till en överenskommelse.

Det finns inga direktiv för hur medlingen ska genomföras. Medlaren kan fritt bestämma vad som är lämpligast i det enskilda fallet. I förarbetena anges endast att medling ska ske på ett aktivt sett och att barnets bästa alltid ska vara i fokus. Det finns flera olika medlingsmodeller som kan användas. Vilken modell som används kan bero på medlarens bakgrund och erfarenhet, vad det tvistas om, konfliktläget eller vad man vill uppnå med medlingen.

SOU 2017:6 – Se barnet!

År 2014 tillsattes en särskild utredning med uppdrag att utvärdera vårdnadsreformen från 2006. Uppdraget avslutades i februari och betänkandet SOU 2017:6 – Se barnet! publicerades. Ett avsnitt handlar om medling i vårdnadsmål och innehåller bland annat förbättringsförslag.

Enligt utredningen används medlingsförfarandet sällan i vårdnadsmål. Tingsrätter utser medlare i genomsnitt 1-3 % av alla vårdnadsmål. Vissa tingsrätter använder sig av medlare oftare än andra. En av orsakerna till det låga antalet mål där medlare utses är att många domare tycker det är svårt att veta vem de ska förordna som medlare. Det uppgavs också att det finns många bra medlare men att det kunde vara bra att införa krav på kompetens.

Utredarna föreslår därför att det införs generella krav på kompetens och lämplighet för medlare. Dessa krav ska innebära att det krävs utbildning, yrkeserfarenhet och lämplighet. Kunskap om barn, barnkonventionen och den familjerättsliga regleringen är viktigt. Barnets bästa och barnets rätt att komma till tals är också två viktiga principer som medlare måste ha stor kunskap om. Krav på utbildning och erfarenhet av medling är också något som utredarna tycker ska iföras.

Utredarna föreslår också att sekretess ska gälla, utan någon skadeprövning. Idag gäller OSL och utredarna föreslår att en likadan sekretessbestämmelse som i dispositiva tvistemål införs. Medlare omfattas av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och detta är inget utredarna vill ändra på. Medlare måste anmäla misstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten.

Vad gäller barnets rätt att komma till tals och rätt till information utesluts inte barnsamtal med medlaren. Det är upp till medlaren att se till att barnets inställning utreds och att barnet får all relevant information.

Medlare ska inte göra en bedömning av sakfrågan. Medlare ska vara opartiska och neutrala. Utredningen lyfter fram att en medlares uppgift är att hjälpa föräldradra nå en samförståndslösning tillsammans. Medlare kan ha olika stil och sätt att utföra uppdrag men en bedömning i sakfrågan är aldrig aktuellt.

Astrid de la Chapelle. Praktikant på advokatfirman Juristdomänen